mycket på en gång

Ingenting går som jag planerar har jag märkt. nu har jag nämligen anlänt till ÅMÅL! fick ett samtal från far min i förrgår kvall/natt om att morfar ligger på dödsbädden. så igår förmiddag gjorde vi oss iordning och drog hit. det va så fint att se honom, så liten men ändå så stark. det var fridfullt! snart kommer han att få flytta hem! hela släkten var där typ... många tyckte det va jobbigt och tårarna sprutade. själv fick jag inte fram en tår :O men jag bär på en saknad efter honom, det gör jag. men jag vet att han vill iväg, och han har sagt att vi itne skall sörja honom! Jag håller mig till de fina minnen jag har med honom! oh det gör det hela mycket lättare.......