idag träffade jag mina underbara vänner igen. och var på ett underbart möte - praise. härlig atmosfär ännu en gång. vi fick höra om hur viktigt vårt tal är. att vi skall vara uppmuntrande mot varandra. vet ni t.ex. att det krävs tio positiva ord för att kompensera ett negativt?? ja... det var ju kanske inte då huvudpoängen med predikan men hela kvällen var pricksäker. ALLA behöver höra detta lite då och då för att bli påminda om att bygga upp varandra. Jag försökte sedan i vår gemenskap hemma i lägenheten praktisera det vi hört genom att låta några vittna om sin frälsning. fick höra två fantastiska vittnesbörd och jag hade gärna velat höra mer, be en stund och bara fortsätta vara i den härliga atmosfär som var på mötet. då får man påhopp av folk som tycker att jag dödar gemenskapen och de glada samtalen...! jag blev enormt stött, lessen och besviken! när folk nekar GUD att vara med i vår gemenskap som kristna då har det gått vääldigt långt! samtidigt ber jag Gud om vishet att kunna öppna upp för honom på ett naturligt sätt i relationerna jag har...!
tack käre far för det nätverk du givit mig. tack för att du ställt mig just där jag är! Jag ber om din vishet att kunna vara en spegel av dig var jag än går fram! det är min vilja, att alltid göra det du vill och sträva efter att bli lik dig! tack för att du alltid vill gå med mig och leda mig på dina vägar! jag älskar dig! mer än något annat! tack för allt det du gjort för mig! AMEN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar