Ty Gud, som sade: "Ljus skall lysa ur mörkret", har lyst upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus. Men denna skatt har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig. Alltid är jag ansatt, men inte kringränd, rådvill men inte rådlös, förföljd men inte övergiven, slagen till marken men inte förlorad. Alltid bär jag med mig i min kropp den död som Jesus fick lida, för att också Jesu liv skall bli synligt i min kropp. Ty jag, som är vid fullt liv, utlämnas för Jesu skull ständigt till att dö, för att också Jesu liv skall bli synligt i min dödliga kropp.
2 kor 4:6-11
Ikväll har jag blivit befriad från en enorm börda. En börda jag egentligen inte trodde var så stor som den var, utan bara en välsignelse - jag ska inte jobba i sommar. När jag för några veckor sedan var hemma i Åmål hos mor och far och fick se det mastodontschema som blivit tilldelat mig började jag nästan gråta. Mamma och pappa såg min förtvivlan och försökte muntra upp, något som uppskattades naturligtvis. Men nu i helgen föll ett mörker över mig, ett mörker av misstro och hopplöshet. Nattsvart inför sommaren. Ingenting kändes roligt. Jag koncentrerade mig på andra problem som jag försökte lösa men nu i efterhand inser jag att jag gjorde helt fel. Man måste gå till roten med det VERKLIGA problemet. Naturligtvis skall man sätta fokus på Gud först och främst men jag tror det är otroligt viktigt att själv anstränga sig, knacka och bulta för att nå lösningar. Inte bara sitta paralyserad och vänta på att Gud skall ingripa och ställa allt till rätta. Nej, han vill leda och hjälpa oss med att själva komma fram till lösningar! Det har blivit en stark övertygelse för mig ikväll. Jag hade inte ens tänkt tanken på att avstå från jobbet. Det var faktiskt min syster som igår gav mig det förslaget. -Ta det lugnt i sommar, studera upp några universitetskurser jag ligger efter i och be om ledning inför hösten. Det lät toppen och jag bad över det. När jag nu ikväll pratade med mamma fick jag det bekräftat. Hon kom fram till den slutsatsen utan att jag nämnt om Lindas förslag och jag bara kände hur det lystes upp inom mig och tanken på sommaren blev ljusare och ljusare.
Aldrig förr har jag upplevt det så att en enda sak kunde göra hela livet lättare att leva! De andra problemen jag fokuserat på är bara småpotatis och har totalt bleknat bort i det otroliga ljus som befinner sig över mig just nu.
Jag är enormt tacksam till Gud för den omsorg han har om mig, ännu en gång och att den är så påtaglig. Oxå mycket tacksam till min älskade mamma och syster för att de finns och lyssnar in Gud och vill bli använda av honom! TACK!
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Tack Gud för att sänder ditt ljus över mörkret hos oss. Tack för att du vill leda oss på de rätta vägarna och lysa upp vår stig så vi ser möjligheterna som faktiskt finns där vi vandrar. För Din kärleks skull, Gud, vill jag helt ärligt och med ett ödmjukt hjärta falla ner inför Dig och prisa Dig med allt jag är och har! Låt det ljus Du lagt ner i mig genom Jesu död och lidande få spegla sig och bli till välsignelse för andra! Det är min längtan och bön. Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar