Idag har jag inte hunnit med alltför mycket ännu. Klockan är bara lunch. Men samtalet med min syster imorse vid frukostbordet tror jag kommer förändra våra liv på ett positivt sätt. Hon sa till mig: Isa, vi har nått en vändpunkt. Vi har funnit meningen med livet och fått upp livsgnistan igen. Vi lever inte för oss själva, utan för andra.
Vi har båda gått runt och känt oss ganska så nere och inte förstått meningen riktigt med vad vi gör här. Men i helgen har Gud talat starkt till oss bägge två och vi har fått en påminnelse om att vi har en stor uppgift och framför allt att vi inte kan visa andra vem Gud är utan att verkligen förlita oss på honom och låta Hans kraft få verka genom oss. Dessutom fick vi imorse mannat: "er tro skulle inte vila på mänsklig vishet utan på Guds kraft." 1 kor 2:5. Guds ord är levande och talande. En vanlig måndag i november är ett bevis på det. Haleluja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar