Roberto

Ikväll träffade jag fantastiske Robert. Det är han jag undervisat i Teen tillsammans med under våren. Det var först sommarteamträff i kyrkan, där Charlott pratade om Jesus och den stora nåden vi har i honom. Den kravlösa kärlek som vi finner i korset. Hon läste ur en bok och någon dikt. Hon är duktig Charlott, jag beundrar henne!

Efteråt tog jag och Robert en lite tur i stan och pratade igenom saker som hänt sedan sist. Det var en del från bägges håll. Det fantastiska med min och Roberts vänskap är att den är ett stort bönesvar. Jag kan ärligt erkänna att jag inte hade jättehöga tankar om honom när vi skulle gå in i ett uppdrag tillsammans, men jag bortsåg från det och gick in för att lära känna honom och jag tror även han gjorde likadant. Det visade sig att vi var ganska lika, hade samma syn på mycket angående arbetet och har gått igenom liknande situationer i livet. Vi har under våren blivit ett stort stöd för varandra. Jag kan iofs bara prata utifrån mitt perspektiv, och det är att jag har stor tillit till Robert och ser upp till honom. Bönestunderna tillsammans är ljuvliga och samtalen uppbyggande.

Robert är otroligt härlig! Han får mig ofta att skratta, speciellt när han hamnar i sin egen lilla värld och plötsligt vaknar upp ur den. Han är en stor gudsman med ett brinnande hjärta för ungdomar och det "onådda folket". Han är en av de vackraste människorna jag känner, både när det gäller utsida och insida. Flikkan hans kan verkligen skatta sig lycklig!

Jag ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med dig Robert! TACK för ditt otroliga stöd i vår och de här dagarna, det går inte att beskriva i ord vad det har betytt för mig! Du är SUVERÄN! Glöm ALDRIG det! Gud välsigne dig RIKLIGEN.