Åh, vad lycklig jag är!

Alla problem vad gäller de kurser som har strulat för mig är lösta! Jag är så fantastiskt GLAD! Det löste sig på det absolut bästa sätt man någonsin kan tänka sig, det är som en stor, fet sten lättat från mitt inre. FANTASTISKT! Jag vet att Gud har ett finger med i det hela. Så mycket som jag och andra bett för detta. Kvällen innan (detta var i måndags) lade jag allt i Hans händer, jag orkade inte gå och oroa mig längre. Dagen efter löste det sig i ett samtal med den ansvarige läraren. Jag har nog aldrig tackat Gud för något så mycket som det här. Jo, för min familj i och för sig, men inget annat tror jag. SÅ TACKSAM!

Har i veckan försökt att komma ikapp det jag har missat på grund av detta strul och det har gått relativt bra. Har dessutom fått umgås med människor jag inte umgås så jättemycket med annar. I förrgår var det med Jossan och Koskinen. Idag med Erika. Åh vad jag tycker om henne. Jag tycker om alla mina vänner, men vissa har något speciellt och det har definitivt Erika. Hon är go', glad och sprallig men samtidigt väldigt allvarlig och mycket ärlig. Jag uppskattar verkligen din vänskap tjejen! Hade jag haft ett kort skulle jag slå upp det, men det har jag inte! Det måste det bli ändring på!

Jag är så lycklig! Finns inget att klaga på. Inte det minsta lilla. Inte ens att det spöregnar ute kan få mig att känna någon slags negativ känsla. Hela jag är så välsignad och jag är oerhört tacksam för min hälsa och mitt välmående. Något som jag verkligen lärt mig att uppskatta speciellt under en tid nu är min säng. Tänk att varje kväll få krypa ner varmt och skönt och sluta sina ögon och somna TRYGGT. Det är långt ifrån alla förunnade! Det finns inget bättre än att vakna på mornarna och ta sig igenom en ny dag, men det finns heller inget bättre än att gå och lägga sig på kvällen. Cirkeln sluts.

Just nu väntar sängen, nybäddad och skön. Jag tänker på alla de som inte har någon. De som kanske inte ens har tak över huvudet. En stark bön formas i mitt hjärta och det ropar:

GUD! Förbarma Dig över dem!

1.
Herre, dig i nåd förbarma!
Hör ditt folk, som hjälp begär,
Du, som ömmar för de arma
Och vår enda tillflykt är!
Kom att från vår hjässa vända
Våra synders svåra lön
Och ditt ljus från höjden sända:
Fräls ditt folk, och hör dess bön!

4.
Du, som världens synd borttager,
Över oss förbarma dig!
Du, som världens synd borttager,
För ditt folk från villans stig!
Du, som världens synd borttager,
Avvänd våra synders lön!
För det blod, som dem avtvager,
Giv oss nåd och hör vår bön!
Samuel Ödmann