Idag har varit en sådan dag då jag fått tänka efter riktigt noga över mitt liv, mina känslor- hela m
itt vara. Sådana tankar kan göra en galen. De är för stora och för svåra att sätta ord på. En sak jag i alla fall kommit fram till är att jag älskar. Jag älskar så det gör ont. Jag har blivit välsignad med så mycket kärlek, både att ge och att ta emot. Det är jag oerhört tacksam för. Allting bottnar sig i Gud. Precis allt. Utan Honom vore jag ingenting, men nu är jag allt. Jag lever, andas och älskar.
Imorse när jag vaknade ringde jag hem till Åmål och fick reda på att far min åkt akut in till sjukhuset med ambulans. Troligen inget farligt, men ändå en tankeställare. Min älskade far. Som jag älskar. Tack och lov är han hemma igen och mår bra fast har smärta i bröstet. Min mor har smärta i armen så hon somnar i gråt varje kväll. Min älskade mor. Som jag älskar. Mina syskon är de bästa i världen, de är alltid på min sida och hur jobbiga de än kan vara så har jag aldrig ens tänkt tanken att önska bort dem. Mina älskade syskon. Som jag älskar.
Vad är det som gör att man väljer att älska någon som man inte föds upp tillsammans med? Varför valde jag just dig och varför valde du just mig? Vad är det som gör att man orkar kämpa fast det är jobbigt? Jo, kärleken. Kärleken har fört oss tillsammans, kärleken gör att vi väljer att stanna kvar i stormarna. Inget är så starkt som kärleken, min älskade, som jag älskar.
Alla nämnda är lätta att älska, det svåraste är att älska de som handlat orätt mot en. Men älskar man dem finner man att till och med i dessa situationer segrar kärleken. Jag har erfarit det. Vilken glädje och lättnad. Men vilken smärta det varit.
Kälrken är smärtfull. Men det ger så mycket mer. Glädje, lycka, kraft, styrka, hälsa och LIV. Jag skulle inte vilja byta bort kärleken för något i världen. Den är en del av mig, den är en del av dem jag älskar, den är en del av Skaparen. Kärleken är.
itt vara. Sådana tankar kan göra en galen. De är för stora och för svåra att sätta ord på. En sak jag i alla fall kommit fram till är att jag älskar. Jag älskar så det gör ont. Jag har blivit välsignad med så mycket kärlek, både att ge och att ta emot. Det är jag oerhört tacksam för. Allting bottnar sig i Gud. Precis allt. Utan Honom vore jag ingenting, men nu är jag allt. Jag lever, andas och älskar.Imorse när jag vaknade ringde jag hem till Åmål och fick reda på att far min åkt akut in till sjukhuset med ambulans. Troligen inget farligt, men ändå en tankeställare. Min älskade far. Som jag älskar. Tack och lov är han hemma igen och mår bra fast har smärta i bröstet. Min mor har smärta i armen så hon somnar i gråt varje kväll. Min älskade mor. Som jag älskar. Mina syskon är de bästa i världen, de är alltid på min sida och hur jobbiga de än kan vara så har jag aldrig ens tänkt tanken att önska bort dem. Mina älskade syskon. Som jag älskar.
Vad är det som gör att man väljer att älska någon som man inte föds upp tillsammans med? Varför valde jag just dig och varför valde du just mig? Vad är det som gör att man orkar kämpa fast det är jobbigt? Jo, kärleken. Kärleken har fört oss tillsammans, kärleken gör att vi väljer att stanna kvar i stormarna. Inget är så starkt som kärleken, min älskade, som jag älskar.
Alla nämnda är lätta att älska, det svåraste är att älska de som handlat orätt mot en. Men älskar man dem finner man att till och med i dessa situationer segrar kärleken. Jag har erfarit det. Vilken glädje och lättnad. Men vilken smärta det varit.
Kälrken är smärtfull. Men det ger så mycket mer. Glädje, lycka, kraft, styrka, hälsa och LIV. Jag skulle inte vilja byta bort kärleken för något i världen. Den är en del av mig, den är en del av dem jag älskar, den är en del av Skaparen. Kärleken är.
Här, i den stilla gryningen
Kan jag känna,
allting andas igen
dom tunga molnen, drev
iväg med vindarna
Inga tårar ifrån himlen
blir till regn
Vi hör orden i en sång, som
finns kvar här i våra hjärtan
Nu, i lugnet efter storm
Och när natten sänker sig
Är vi trygga i varandras
andetag
En vind, som smyger sig
hit in, bär en doft utav vilda rosor
En ängel flög förbi,
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende
på vår jord,
Som en sol som värmer oss
Och som himmels stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets
skeende - med en tro:
Kärleken är
(Ingela Pling Forsman)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar