Han håller hela världen i Sin hand

På vägen hem från Åmål för två helger sig infann sig en enorm lycka hos mig. Dels för att festen gick så bra och mamma blev överraskad och glad, dels för all enorm kärlek som finns överallt runt mig. Jag satt där i bilen med min älskling, med min kära syster, lyssnade på lovsång och bara var lycklig över allting. Där och då var det inget som kunde rubba känslan av totalt välbefinnande. Jag vet att jag har sagt det förr men jag är så oerhört tacksam till mitt liv och människorna i mitt liv.

Det är synd att det ibland är svårt att behålla den känslan. När tröttheten griper tag om en och saker och ting pressar sönder en är det lätt att tappa fotfästet och falla ganska långt ner i vemod. Jag har varit där nu några dagar och tyckt livet suger riktigt rejält. Kan inte sätta ord på orsaken, jag tror helt enkelt att det har varit för mycket bara och det gör mig trött och kinkig. Men nu i efterhand, när jag lyckats ta mig upp ur det och tänker tillbaka på känslan jag kände i bilen och inser hur underbara folk runt mig är. Trots att jag är ett monster finns de där och lyssnar, tröstar och bryr sig. Bäst av alla är helt klart min älskade jörgen. Vad skulle jag ta mig till utan honom! Vad jag än säger, vad jag än gör så säger han bara att han älskar mig och ger mig en kram. Det kallar jag KÄRLEK.

Jag är varm inombords. Även om jag är lost många gånger så går det inte att tvivla att Gud håller hela min värld i sin hand och inte bara mig och min värld, utan HELA VÄRLDEN i sin hand. När jag faller och när jag inte orkar mer så bär han mig. Vetskapen om det betyder ALLT för mig och tacksamheten väller upp inombords och jag vill bara sjuuuunga!

"He's got the whole wide world in His hands, He's got the whole wide world in His hands..."