Hela livet vill jag ge

Du är allt jag nånsin önskat, du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas alla drömmar jag har glömt
Du är den som får mig hopppas, du är den som får mig le
All min kärlek får du bära. Hela livet vill jag ge

För du är där när ingen ser mig, du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer, du är där när dagen gryr
Jag vill alltid ha dig nära, när som åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära är att framtiden är vår

När som klockorna har stannat, och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga det man längst i hjärtat vill
Då ska vi ta varandras händer, då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer är det alltid du och jag

Du är allt jag nånsin önskat, du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas alla drömmar jag har glömt
Du är den som får mig hopppas, du är den som får mig le
All min kärlek får du bära. Hela livet vill jag ge
Ja all min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
Sonja Aldén
************************************

Livet tar ofta oväntade vändningar. Jag kommer ihåg när jag 15-år gammal låg i mitt blåa barndomsrum en sen kväll. Jag tittade upp i taket och bad en bön. Exakt hur den löd kommer jag inte ihåg men det var en bön om hjälp med ett dunkande kärlekens hjärta. En pojke hade tagit sig in dit utan att egentligen behöva göra något och det enda jag ville var att få hans kärlek! Vem annars skulle kunna hjälpa mig om inte Du, Gud!?

De ljuva tonårs-åren gick och jag mognade och förstod att det var en egoistisk bön jag bad den där kvällen. Allt handlade inte bara om mig och mina känslor. Det handlade ju även om honom och hans bästa och framför allt om Gud och Hans vilja. Känslorna svalnade och bönen glömdes bort i och med olika situationer, val och möten med andra människor. Jag levde vidare med livet, till och med så nära mina drömmars prins. Jag såg hans val, upplevde hans smärtor och skrattade med honom. Under tiden kom vänner och andra försvann. Även andra pojkar dök upp i mitt liv. Andra känslor väcktes, men det gick aldrig till den nivån att jag kunde gå vidare, det fanns alltid något som var fel på dem. En dag insåg jag vad felet var: alla jag mötte satte jag i ljuset av den starka kärlek jag upplevde i min tidiga tonår. När jag i samma veva förstod att min ungdoms kärlek äntligen fått upp ögonen för mig ville jag inte se det. Jag bromsade, förnekade och vägrade. Det fanns så mycket smärta, svek och skuldkänslor över åren som gått. Mina böner förändrades och sakta men säkert började mitt hjärta inse vad det ville. Det ville tillbaka dit, till det blåa tonårsrummet och förhoppningarna på ett liv med min första kärlek. Den kärleken hade varit så stark.

Efter många tårar, samtal, tankestunder om vad som egentligen var rätt och fel insåg jag att det var här och nu mitt bönsvar infann sig, lite mindre än 10 år efter kvällen i mitt blåa tonårsrum. Kärleken då var inte besvarad. Men jag vände mig till Gud i en bön. Då var jag osäker på om Gud hörde bön men nu i efterhand kan jag se att Han definitivt gör det, men det sker i Hans tid och på det sätt som Han vill. Alla dessa år kanske behövdes för att kärleken mellan oss två skulle växa sig stark. Allt det vi gick igenom tillsammans som vänner skapade ett band som, jag nu inser, är mycket svårt att ta sönder.

Guds vägar är outgrundliga. Hans tankar är så mycket större än våra. Han vill det bästa för den som älskar Honom. Även om det varit tufft periodvis så har Han visat sin trofasthet och att Hans öra är med, att Han hör och besvarar. Jag är övertygad om att Han har ett finger med i den vändning som infann sig i mitt liv för bara en och en halv vecka sedan då Jörgen, min första och stora kärlek, helt oväntat gick ner på knä och bad mig gifta mig med honom. Lyckan var total. Kärleken aldrig tidigare så stark.

Tack Gud för att Du hör bön och finns där närhelst jag behöver! Tack för allt det goda Du ger mig varje dag och tack för den kärlek jag funnit och som kommer att finnas där i resten av mitt liv. Du är totalt underbar och bäst!

Jörgen: Tack för att du fanns där i mörkret och för att du såg mig när ingen annan såg. Tack för att du visade mig vägen att minnas de drömmar som jag glömt och tack för att du satte ett ständigt leende på mina läppar. Dagen då du bad mig älska dig resten av mitt liv kommer jag aldrig att glömma, den vill jag se tillbaka på i både tuffa och härliga tider som kommer! Tack för att du älskar mig och för den framtid som är vår! "All min kärlek får du bära, hela livet vill jag ge".

Bilderna kommer från: http://www.mindysonshine.com/blog/photos07/freeborn_engagement_11.jpg och http://chulls.webblogg.se/images/true_love_1191097128.jpg