Jag kan inte vad du kan och du kan inte vad jag kan

Jag beundrar min man. På många sätt så klart. Men vad jag tänker på just i skrivande stund är hans intelligens och ihållighet. I sitt yrke producerar han text efter text, det är inte vilka texter som helst. Det är kontrakt, avtal och andra viktiga "juristiga" texter, ofta på engelska. Varje dag sitter han på sitt kontor i en av hötorgsskraporna och bara skriver och skriver, sen är det möten ibland har jag hört men det resulterar alltid i att något viktigt blir skrivet eller att något viktigt måste ha skrivits innan mötet. Hans dagar går (i mina ögon) ut på att producera otroligt mycket och otroligt viktig text! Dessutom så är han inte den som ger sig när ett problem uppkommer, vilket det gör ganska ofta, vad jag förstår.

Själv sitter jag i timmar och orkar knappt börja på en inte alls så viktig text egentligen och när jag väl börjar stöter jag på problem på en gång och då orkar jag inte lösa dem. Jag önskar jag vore som min man i det här läget. Bara sitta och ge mig den på att det här ska göras. TACK OCH LOV ATT JAG SLIPPER SKRIVA PÅ ENGELSKA I ALLA FALL!

Jag är bättre på att undervisa!

Inga kommentarer: