Idag är en dag jag helst skulle gräva en bekväm grop i soffan och sy in mig i gosefilten och sätta på bästa tv-programmet och sitta så hela dagen. Men det går inte. Jag har plikter att utföra. Det är bara att gå emot allt vad min kropp vill och göra som hjärnan vet att jag måste göra: duscha, ta på mig, sminka mig och gå till jobbet.
Det är inte för att jag inte trivs på jobbet eller att det spöregnar ute. Nej, det är sol och klarblå himmel och jobbet är det bästa man kan ha. Men ibland blir det så här. Vad gör man? Jag vet inte hur alla andra gör. Men jag ber en bön. Tar ett djupt andetag och säger till mig själv: Nu kör vi! Sedan gör jag allt jag måste göra och ser fram emot kvällen med min älskling och en god middag. Det kommer alltid något gott med allt jobbigt. Det gäller att fokusera på ljuset och inte mörkret.
Det är inte för att jag inte trivs på jobbet eller att det spöregnar ute. Nej, det är sol och klarblå himmel och jobbet är det bästa man kan ha. Men ibland blir det så här. Vad gör man? Jag vet inte hur alla andra gör. Men jag ber en bön. Tar ett djupt andetag och säger till mig själv: Nu kör vi! Sedan gör jag allt jag måste göra och ser fram emot kvällen med min älskling och en god middag. Det kommer alltid något gott med allt jobbigt. Det gäller att fokusera på ljuset och inte mörkret.
Tack Herre för Din försyn. Tack för att du är med mig båda jobbiga och lättsamma dagar. Tack för att du går med mig varje steg och att du bär mig över hindren. Hjälp mig att inte ge upp utan bara gå vidare och lita på att du bär mig. Välsigna denna dag. Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar