Ikväll har jag suttit i telefon i många timmar. Det är inte med vem som helst jag pratat med, utan min fantastiske pappa. Ikväll var en kväll som gick till historien med vår relation tror jag. Vilket samtal! jag är helt paff... ännu. Det var så djupt och otroligt givande. Vi pratade om kyrka, kallelse och saker som hänt i det förflutna. Visionera om framtiden hann vi med en stund också. Det är alltför sällan jag har pratat med pappa! Det insåg jag ikväll. Vi är lika, vi förstår varandra och framförallt tror jag att vi har så mycket att ge varandra! Han är rik på erfarenheter och jag är full av liv och hopp.
Han är en dunderstark gudsman. Inte har han haft det lätt i livet men trogen står han fast där Gud har satt honom. Plikttroget och kärleksfullt har han tjänat som man och far. Kanske att hans kall kommit lite i skymundan, men ännu har han bara levt halva sitt liv och jag tror de bästa åren ligger framför! Många människor kommer att bli upplyfta av vad den mannen har att ge, det är ett som är säkert!
........
Vi borde lyssna mer på våra föräldrar! Inte bara på deras förmaningar utan på deras livshistoria och deras väg dit de står nu. De har mycket att lära!!
1 kommentar:
Håller absolut med!
Att "hedra sin fader och moder", det gör man på så många sätt. Bla, som du skriver, genom att lyssna på å ta till sej deras erfarenheter å råd. Så...väl talat! =)
Skicka en kommentar