Kärlekens historia

I lördags mötte jag Ida precis innan mötet, i foajén. Det var längesen, hon har varit utomlands. Men det gick inte att missa henne, som vanligt. Hon strålar värme och glädje! Hon kom fram till mig, kramade om mig, jag sa välkommen tillbaka. Hon säger att hon har en present till mig. "Till mig?!" Jag blev jätteförvånad men väldigt glad så klart. TACK! Jag behövde en bok att läsa och började läsa på en gång jag kom hem. Igår upptäckte jag att hon skrivit i pärmen:

***

"Kärleken är tålmodig och god...
allt bär den, allt tror den
allt hoppas den, allt uthärdar den."

Den här boken - 337 sidor med ord,
bara ett litet tack för alla de ord du delar med dig av,
till mig och till andra.
Ord om och av kärlek.
***

För mig betydde detta jättemycket, dels en uppmuntran till min blogg, dels till min personlighet. Men det var även en kärlekshälsning från henne, ett litet änglahyss kan man säga. Det var helt osjälviskt och totalt uppmuntrande. När man minst anar det, när man som minst behöver det, då sänder Gud en ängel så att han kan visa att man är värdefull, att det finns människor som bryr sig. Tack Ida för den du är och tack för att du låter dig vara ett Herrens verktyg! Gud välsigne dig!